Country

Frescati

Frescati – en klassiker med nya sidor

Det sägs att man inte ska döma boken efter dess omslag. Det gäller i hög grad också för det nyrenoverade universitetsbiblioteket på Frescati. Ju mer man bläddrar, desto fler upptäckter väntar.

Universitetsbiblioteket på Frescati i Stockholm, ritat av Ralph Erskine, är ett av Sveriges största forskningsbibliotek. Antalet besökare ökar stadigt och är i dag uppe i 1,5 miljoner per år. I takt med att bibliotekets popularitet ökar och ny teknik har förändrat sättet att söka och lagra information, har det uppstått ett behov av modernisering. Akademiska Hus gav därför arkitektkontoret Scheiwiller Svensson uppdraget att varsamt förändra biblioteket i Ralph Erskines anda. Totalt har det handlat om cirka 12 000 kvadratmeter som har anpassats för att möta studenternas och personalens behov av funktionella och trivsamma studie- och arbetsplatser. Arbetet har omfattat två hela våningsplan, plan fyra och fem, samt delar av våningsplanen tre och sex.

Förnyelse är viktigt i sammanhanget, att enbart förvalta har inte varit avsikten, konstaterar inredningsarkitekt Pyret Paulander.  

”Tanken har ju varit att lokalerna ska möta verksamhetens nya tekniska krav. Att inte bara blicka bakåt utan att skapa en miljö som känns här och nu, och även kommer att fungera under lång tid framöver.”

En stor del av möblerna har levererats av Martela – och björk är materialet som löper som en blond tråd genom hela biblioteket. Valt för att korrespondera med befintlig inredning men också för att det på ett fint sätt harmonierar med Ralph Erskines sätt att integrera den omkringliggande naturen.

Allt behöver inte vara så uppenbart. Ju mer tid man tillbringar i biblioteket och ju mer uppmärksam man är på detaljerna – desto fler överraskningar väntar. Som mönstret på de textilier som bland annat använts i Pod Seat-fåtöljerna. Den som tittar noga ser att mönstret bildas av små, små ”korsstygn”. En blinkning till det nordiska handarbetsarvet, förklarar Pyret Paulander.

”Ett annat exempel är de små arbetsrummen med insynsskydd i glas. Varje rum har glas med citat från kvinnliga akademiker, skrivna med olika typsnitt. Men det ser man inte förrän man kommer riktigt nära.”

Plan fem har inretts som en ”tyst” våning. Här ges lugn och ro för koncentrerat arbete och studenterna har även tillgång till arbetsrum. Plan fyra är inrett för mer liv och rörelse och stöttar ett flexibelt arbetssätt. Utan att vara aktivitetsbaserad i ordets rätta bemärkelse, ger miljön ändå många möjligheter att välja den plats som passar bäst för stunden. Konceptet fungerar och besökarna hittar hela tiden nya funktioner och möjligheter i de olika inredningslösningarna. De specialdesignade sökmöblerna med tillhörande sittpuffar är ett exempel.

”Tanken är att man ska göra sin sökning och sedan gå vidare, men faktum är att många väljer att stå kvar vid pulpeten och arbeta eller att sätta sig på pallarna strax intill.”, säger Pyret Paulander som berättar att Martelas PodSeat-fåtöljer också stöttar flexibiliteten på ett bra sätt.

PodSeat har fått sin naturliga plats i det som kallas ”Bokens gata”. Bokens gata sträckte sig ursprungligen genom entréplanet och hade stor betydelse för ljusinsläppet och kontakten med naturen utanför. Under lång tid har utrymmet använts som kontor, men det nya bibliotekets utformning har möjliggjort ett återskapande av Bokens gata.  

Att ta vara på de inneboende möjligheterna har varit den självklara utgångspunkten, säger Pyret Paulander.

”Den här är en miljö som ska hålla länge. Resurshushållning har varit viktigt i projektet. Vi har återanvänt och klätt om en hel del befintliga möbler. De nya möblerna har också förutsättningen att hålla länge, både vad gäller uttryck och material. Även dessa kan kläs om vid behov. Att Martela delar vårt synsätt och även kan tillhandahålla tjänster kring detta är mycket positivt.”